Idag har vi haft treårskalas med fullt ös för vår lilla flicka. Jag hade sedan länge lovat henne en barbietårta. Efter det har jag funderat på hur jag skulle lösa det hela. Jag är absolut ingen bakperson och har i princip endast gjort lussekatter till jul när det kommer till bakning. Mat mat mat har istället varit min melodi. Först tänkte jag göra parfait för att komma undan bakningsmomentet. Tårtbottnar verkar så läskigt svårt att göra och att jobba med. Jag såg lutande tornet i Pisa framför mig. Glass eller parfait kom jag helt enkelt fram till. Det är ju så enkelt att göra i en bunke till en glassbomb och sedan vända uppochner på bara. Efter lite funderingar såg jag en stenhård klump framför mig som kalasgästerna inte kunde komma igenom. Jag började fundera på fromage istället men efter några dagars grubblande såg jag istället hur den bara säckade ihop och inte orkade bära sin höjd och barbiedockan på toppen. Jag tappade nästan sugen men kom i grevens tid att tänka på pannacotta som ju ska vara lite fast i konsistensen. Jag rådfrågade mina arbetskollegor tårtexperterna som gav mig styrka att tro på min kombination av dessert/tårta. En pannacotta-Barbie. Så fick det bli. Jag gjorde tre smakers pannacotta och tösen fick sin "tårta". Flera gäster tog till och med om. Bara en sån sak! Det som är bra med pannacotta är att den inte behöver göras så söt utan att smaka gott. Min bestod av tre smaker: choklad, hallon och vanilj. Totalt sötade jag med max fem matskedar honung bara. Jag själpte upp panna cottan på en chokladkakebotten för att den liksom inte skulle hamna på glid. Det hela klädde jag med marsipan och dekorerade innan jag satte en bit marsipan på dockan som klänningsliv och krönte verket med henne. Hoppar man över att äta marsipanen och tårtbotten är den helt ok ur ett lågkolhydratperspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar