Jag fortsätter min stolta men mycket mycket trevande karriär som urban farmer. Jag läser och lyssnar och försöker suga åt mig tips för lyckosam odling av än det ena och än det andra. Det är ju verkligen en hel vetenskap det där. Vissa saker trivs bra ihop, andra inte alls. Något vill ha lerjord och annat gödslat och luckert. Jag vill i alla fall pyssla om de små skotten och plantorna med mina bara händer och njuter för fullt av att kunna sätta in blommor eller bäst av allt servera något egenodlat på matbordet. Vi har haft gott om jordgubbar och i helgen har jag nog plockat de sista. Dessutom nallade jag på de ståtliga lökarna och hoppades att det under jorden skulle dölja sig en väl tilltagen gul lök. Jag drog upp en på prov och insåg att de med fördel kan stanna i jorden ett tag till men, som när Ida i Emilfilmerna knäcker det ena ägget efter det andra bara för att bekräfta att de verkligen är färska, så föll jag i nån form av lökig trans och drog upp den ena efter den andra. De var inte så stora och det återstår en hel del plantor. Härligt var det hursomhelst. De fick tjänstgöra i en oljedressing med persilja, salt, peppar och pressad citron. Den var mild och god och smaksatte bland annat den aldrig sinande romansalladen.
Sommarhallonen är på gång och försvinner innan någon ens hinner säga blomkål. Nu ser jag fram emot att de små lovande squash- och pumpafrukterna ska växa till sig och hamna i mitt kök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar